SångerSkapad av Jacob Nienhuysen 2018-07-22 11:19:25 Den här sången är en present till en av mina närmaste vänner och hennes flickvän.
Ibland kan jag skriva färdigt en sångtext på typ en kvart, andra tar mycket längre tid. Det är en otroligt läcker känsla när man har det sällsynt perfekta flytet och allt bara kommer färdigt att skrivas ner och det gäller att inte bli distraherad för då tappar man allt.
Samuel Taylor Coleridge råkade ut för just det när han satt och skrev sin berömda dikt om Kublai Khan. Det sägs att han hade typ 300 rader färdiga i huvudet, men blev avbruten av en oväntad besökare och när han väl kunde fortsätta skriva så var allt borta. Dikten slutar tvärt efter bara 54 rader och under många år vägrade han låta någon annan läsa den.
Just den här texten tog ganska lång tid att skriva. Det var väldigt viktigt för mig att få till precis rätt känsla och uttryck, så arbetade med den under ett par månader innan den till sist blev klar 17 juni i år, under en genomresa i Danmark.
Melodin är "I see the light" från filmen Tangled.
Varje famn som jag tvingats lämna Varje namn satte sina spår
Varje bro tvingades jag bränna under många år
Jag har sett tusen stjärnor tändas varje natt utan att förstå att du fanns nån annanstans Nu har jag slutat gå
Det finns ingen annanstans som har jag hellre hade farit Det finns ingen annanstans som jag känner mig så fri Om din kärlek inte fanns vet jag inte vem jag varit Jag har sett tusen stjärnor tändas Nu finns bara vi
Om du vill sover jag intill dig Varje natt tills det gryr igen Om du vill ger jag dig min värme varje natt, min vän
Stanna här Lägg dig tätt intill mig så jag hör varje andetag som du tar Jag stannar kvar tills natten blivit dag
Det finns ingen annanstans som har jag hellre hade farit Det finns ingen annanstans som jag känner mig så fri Om din kärlek inte fanns vet jag inte vem jag varit Jag har sett tusen stjärnor tändas Nu finns bara vi
SångerSkapad av Jacob Nienhuysen 2018-02-17 17:55:34 Den här låten skrevs mitt i vintern 2005-2006 om jag inte minns helt fel. Då hade jag haft min gitarr i lite mer än 2 år. Det var en kall kväll, hade precis kommit tillbaka hem efter att ha följt polarna till tåget och satte mig med gitarren och började plinka lite
Utan minsta tvekan kan jag säga att det här är den absolut bästa låt jag någonsin skrivit. Möjligen hade jag kanske kunnat komma på en bättre titel, men nu har den hängt med så länge så den får vara kvar.
Låten kom till under min mest intensiva Winnerbäckperiod och jag hade lyssnat sönder "Vatten under broarna"-plattan vid det laget. Dessutom hade jag påverkats indirekt av tsunamin eftersom en bekant till familjen inte kom tillbaka hem. Det skrev jag en väldigt personlig dikt om som jag kommer lägga upp här så småningom.
Isen har lagt sig på Djurgårns kanal, en tanke väntar på luft Världen omkring mig är rik men banal och livet är tufft Hur ofta gryr solen för dom utan kärlek? En fråga väntar på svar Alla som hoppas dom hoppas förgäves, om inte kärleken finns kvar
Jag vill leva här och nu Kyssa dig i natten och älska som du Bryta isen mitt itu Känna din värme och tina igen Javisst min vän.
Du biter på naglarna till fingrarna blöder för ciggarna är slut Du är pank som en loppa som gått vilse i pälsen och inte hittar ut Polarna garvar när du trampar i skiten och jag ser dig bara ibland Men när vi träffas och snackar och fikar och skrattar krossas sorgerna i din hand
Jag vill leva här och nu...
Dagarna rusar, redan december Allting känns så där förgjort Julen på återtåg, NK skyltar om Du vill resa bort men fort Du reste mot solen, en bock stod i lågor Brann samma dag du for Plötsligt hördes på radio och tv om vågor Förödelsen var stor
Jag vill leva här och nu Kyssa dig i natten och älska som du Bryta isen mitt itu Känna din värme och tina igen
Tyvärr min vän
Ej mer igen Ej mer igen
Har spelat in demoversioner av flera av mina låtar, men med just den här har det aldrig blivit av tidigare. Inför publiceringen på bloggen så tog jag mig dock i kragen och fixade en! (Ursäkta ljudkvalitén)
SångerSkapad av Jacob Nienhuysen 2018-01-14 19:47:27 Även om jag spelat piano sedan lågstadiet så var det först när jag fick min första gitarr 2003 som jag började skriva låtar. Låtskrivandet var som mest intensivt 2005-2007, då jag skrev text och musik till strax över ett dussin låtar. Det bidrog nog lite att jag på den tiden spelade i ett garageband, men det är en annan historia.
I varje fall måste jag ha kommit fram till att jag tyckte det var roligare att grotta ner mig i texterna för sedan dess har det främst blivit dikter, sångtexter och spex, även om jag skrivit ett par stycken kompletta låtar då och då.
Den här låten kom till någon gång under min mest produktiva period, runt 2006 skulle jag tippa eftersom jag ännu inte lyckats hitta blocket med originalanteckningarna. Minns inte så mycket mer av tillkomsten än att jag ville skriva en låt i E-dur, eftersom det ackordet lät fett vackert och tonarten var lätt att spela på gitarr. I övrigt är jag väldigt nöjd med rimmen i den här låten.
På skribentforumet där jag första gången lade upp texten står kommentaren "Egentligen en liten låt om livet. Någons liv. Inte mitt."
Vet du vad jag vet? Vet du vad jag tror? Vet du vad jag känner när du går? Känner du dig het? Vet du vad som gror? Nånting växer upp i dina spår
Nåt låser fast din blick Väntar på ett svar Väntar sig nånting du aldrig fått Ta din hund och stick! Lämna inget kvar! Vänd dig inte om förrän du gått!
Det sitter några fåglar på ditt biltak De sjunger om din lyckligaste tid Lova att du aldrig blir ett nervvrak Inte ens den dan du blir gravid
Tårar torkas bort Sminket smetas ut Nåt som aldrig händer händer dig Sorg av annan sort När sommaren tar slut Aldrig nånsin känns det helt okej
Det sitter några fåglar på ditt biltak De sjunger om din lyckligaste tid Lova att du aldrig blir ett nervvrak Inte ens den dan du blir gravid
Njut även av min 10 år gamla demoinspelning, om det går. ;)
