Jacobs Ord

Jacobs Ord

Solnedgång

DikterSkapad av Jacob Nienhuysen 2018-01-22 00:12:18
Halva nöjet med att skriva dikter är att experimentera med form och rytmer för att på så sätt få en större utmaning och därmed en större "tillfredsställelse" av resultatet.
Varje gång jag går tillbaka och läser en dikt jag är fett nöjd med så minns jag exakt hur det kändes i den stunden jag fick till just DEN formuleringen och DET rimmet.

Dikten ni får läsa idag är ett perfekt exempel på ett sånt skrivexperiment som jag tycker blev rätt lyckat. I vanliga fall brukar jag inte beskriva hur jag tänker mig att man ska uppleva en dikt, men det här är ett undantag och utläggningen kommer efteråt.


Jag ska aldrig sluta att kalla dig vän
fast vi aldrig någonsin ska ses igen
Du reste ifrån mig och kapade band
Våra planer och drömmar dog ut och försvann

En smärtsam process som klöste och rev
och slog mig i spillror som elaka brev
Fast jag trodde jag skulle slippa sån skit
så blev ödet bestämt samma dag du kom hit

Första gången vi sågs blev det vi på ett kick
och jag minns alla långpromenader vi gick
Jag minns filmer på bio och middag hos dig
- du betydde så oerhört mycket för mig

Jag minns resan till Thailand och vårt hotell
och hur solen gick ner så där vackert en kväll
Vi gick längs med vattnet där sanden var len
och kysste varandra i kvällssolens sken

Just då i den stunden var allting perfekt
ditt mörkbruna hår flög i havsbrisens fläkt
Hela du var så vacker och solen var röd
och världen var vår, men nu är du död

Jag kan inte fatta att du inte finns
för du lever i drömmen och allting jag minns
Det är inte rättvist, men livet är så
Vissa får stanna, men andra får gå

Vem var det som tog detta tunga beslut?
Att du hade levt färdigt och nu var det slut
Han som körde berusad och släppte sin ratt?
Eller helt enkelt livet som spelade spratt?

Jag ska aldrig sluta att kalla dig vän
Du finns i mitt hjärta, jag älskar dig än
Jag tänder en lykta ikväll på din grav
som en solnedgång över tropiska hav.


Det här är en av få dikter jag gick och planerade noga innan jag började skriva. Ville testa att skriva en dikt med en plötslig vändning och de första raderna kom under en sen höstpromenad. Den ger inledningsvis ett intryck av ett mindre frivilligt uppbrott, men sedan kommer vändningen och man märker att det inte var någons val att det skulle bli som det blev.

Daterad söndag 3 oktober 2010.




  • Kommentarer(0)//www.visinge.com/#post9